Sedan 1970-talet har det publicerats tusentals vetenskapliga undersökningar runt yoga och meditation och dess mätbara effekter på kropp och själ.
Redan så tidigt som på 1910-talet forskade den tyske hudläkaren och nervspecialisten Johannes H Schultz kring olika former av yoga och hypnos och byggde på basis av bl.a. den forskningen upp ett eget avslappnings- och meditationssystem - autogen träning, vida välkänt och använt inom idrottsvärlden även idag.
Under 1920- och 30-talen fokuserades forskarnas intresse mycket runt yogans psykologiska effekter.
Den schweiziske psykologen Carl Jung var intresserad av Kundaliniyoga eftersom den uppvisade stora likheter med och kompletterade hans egna psykologiska teorier. 1932 gav han en serie föreläsningar om Kundaliniyoga i Zürich. Dessa seminarier finns utgivna under titeln The Psychology of Kundaliniyoga (Princeton University Press 1996).