Yogans effekt på kropp och sinne

Det finns mer än tvåhundra olika former av yoga, mer eller mindre traditionella och ursprungliga, mer eller mindre fysiska, mer eller mindre "yogiskt urvattnade".

Följande beskrivningar av yogans effekter avser (även där det i texten uttrycks enbart som yoga) Medicinsk Yoga,  den form av yoga som bedrivs på och lärs ut via IMY.

När du tränar yoga påverkas du fysiskt, mentalt, emotionellt och andligt.

 

Fysiskt
Yogaträningen påverkar din fysiska kropp; muskler, skelett och inre organ på många olika sätt. Träningen påverkar dina signalsystem (nerver/körtlar), matsmältningen, cirkulationen i alla system, dina andningsmönster och din andningskapacitet.

Musklerna: Yoga är en disciplin där du genom mjuk uthållighetsträning framförallt tränar upp och utvecklar dina långsamma, uthålliga aeroba (röda) muskelfibrer. Yoga ger dig starka, smidiga, uthålliga muskler.

Skelettet: Lätt men effektivt hör skelettmaterialet till de hårdaste och mest motståndskraftiga vävnaderna i kroppen. En vuxen persons ben-stomme väger ca 10 kilo men tål en större belastning än en 40 kilos stålbalk. Belastning i olika former, fysisk träning t.ex. stärker benet. Yoga är fysisk träning och utsätter skelettet för både statisk och dynamisk belastning som gör att benmängden ökar.

Matsmältningen: När du avslutar en måltid då börjar kroppens arbete med att smälta maten, att genom en ytterst komplex kemisk process omvandla matbitarna till användbar energi för din kropp. Processen börjar redan i munnen där tänderna tuggar och enzym i saliven börjar omvandlingen. 8-10 sekunder efter att du svalt ner maten ligger den i magsäcken. I magen knådas näringen och blandas med magsaft till en gröt. Efter 3-6 timmar i magen har din måltid övergått från fast till flytande form.

När maten på detta sätt smälts tillräckligt töms den portionsvis ut i den 25 cm långa tolvfingertarmen. Här fortsätter nedbrytningen av födan under inverkan av galla och bukspott. Denna korta sträcka kan det ta maten ända upp till 5 timmar att passera, beroende på hur mycket fett maten innehåller. Det är sedan i den 3-4 meter långa tunntarmen som huvuddelen av matsmältningsarbetet utförs. Här spjälkas med hjälp av bukspott kolhydrater, äggviteämnen och fett upp i sina minsta beståndsdelar. Här tas näringen i födan upp av kroppen.

När gröten passerat tunntarmen är matsmältningsprocessen slut. I tjocktarmen som är cirka 1,5 meter lång tas sedan vatten och salter upp ur tarminnehållet. De slaggprodukter som blir kvar förs mot ändtarmen där de ligger tills de stöts ut ur kroppen genom analöppning-en.

Yogan arbetar med att stärka magens muskler och annan inre muskulatur som är involverad i tarmrörelserna. Yogan bidrar till att balansera produktionen i de olika endokrina körtlar och inre organ som är involverade i matsmältningen.

Cirkulationen: Rörelse sätter fart på cirkulationen. Forskarna är idag ense om att lugn och regelbunden motion är positivt för hälsan. Det håller muskulaturen i trim. Cirkulationscentrum i hjärnstammen gör att hjärtat slår snabbare och kraftigare. Mängden blod som i varje hjärtslag pumpas ut i kroppen ökar. Andningsverksamheten stimuleras. Genom-blödningen i hjärnan ökar vilket förbättrar hjärnans funktion. Insönd-ringen och transporten av olika hormoner, bl.a. endorfiner ökar. Lymfflödet, som är en väsentlig del av kroppens immunförsvar hålls huvudsakligen igång genom kroppens rörelser.

Yoga är mjukt dynamisk och bidrar tydligt och starkt till att öka och förbättra cirkulationen i kroppen.

Signalsystemen: Kroppen är uppbyggd av olika celltyper som alla är specialiserade att utföra olika funktioner. Mellan cellerna behövs kommunikation och den sker antingen via nervsystemet eller via det endokrina systemet. Skillnaden mellan systemen är att där nervsystemet arbetar snabbt och exakt så verkar hormonerna, de endokrina körtlarnas signalsubstans bredare och mer långvarigt. Båda systemen är nödvändiga för att bibehålla kroppens inre balans och de samarbetar intimt med varandra. Samordningen av aktiviteterna i de två systemen sker i ett center i hjärnan som heter hypothalamus. Detta center är en del av nerv-systemet samtidigt som det också är en endokrin körtel. Nervsystemet sänder ständigt massor av information till hypothalamus om hur kroppens olika delar mår. På basis av denna information styr hypothalamus produktionen av hormoner i hypofysen som är den överordnade endokrina körteln i kroppen. Styrningen baseras på att så fort funktionen i ett organ hamnar över eller under ett visst värde aktiveras en kraftig korrigeringssignal och både nerv- och körtelsystemet agerar tillsammans för att snabbt återskapa balans.

Nervsystemet består av 100 miljarder sinsemellan förgrenade nerv-celler eller neuron som de också kallas. Nervsystemet kan strukturellt indelas i två komplex:

– Centrala Nervsystemet (CNS) som består av hjärnan och ryggmärgen

– Perifera Nervsystemet (PNS) som förbinder CNS med resten av krop-   pen

Funktionellt kan nervsystemet indelas i:

Somato-Motoriska Nervsystemet som huvudsakligen är viljestyrt och har hand om regleringen av skelettmuskulaturen

Det Autonoma Nervsystemet (ANS) som reglerar aktiviteten i hjärna, körtlar och glattmuskulatur. ANS som står i förbindelse med alla inre organ står huvudsakligen utanför viljans kontroll

Både ANS och det Somato-Motoriska nervsystemet har också en sensorisk funktion där de tar emot information från dina sinnesorgan. Dina sensoriska system är lukt, syn, hörsel, balans, smak och känsel. Från dessa organ och från olika berörings- värme- och rörelsere-ceptorer i hud, muskler och inre organ leds signaler till hjärnan för utvärdering. Där omsätts de i reaktioner (rörelse, smärta optiska bilder m.m.) som via andra nervbanor återförs till kroppens olika delar.

ANS som är sammankopplat med det limbiska systemet, amygdala och hypothalamus i hjärnan delas in i två delar:

Det Sympatiska Nervsystemet (Sympatikus) som är kroppens prestations- och nödfallssystem. Det aktiveras framför allt vid utåt riktade, energiförbrukande aktiviteter och vid rädsla och stress (Kamp/Flyktresponsen). Det reglerar vätskehushållning, temperatur-system, kroppens tillväxt och sexualfunktioner. Det höjer blodtrycket, vidgar luftrör och pupiller m.m.

Det Parasympatiska Nervsystemet (Parasympatikus) är mera kroppens försörjningssystem som dominerar de inåt riktade funk-tionerna som tjänar till energileverans och avspänning. Det är aktivt när kroppen är i vila. Det ökar kroppens förmåga till matsmältning, närings-upptag och återhämtning via ökad tarmmotorik, ökad blodtillförsel till tarmarna, ökad utsöndring från körtlarna, långsammare hjärtrytm och sammandragning av luftrören.

Båda dessa system som är förbundna med varandra i mellanhjärnan är på samma gång avbalanserade för aktiverande och hämmande nerv-impulser och hormoner, framför allt adrenalin och noradrenalin.

Den celltyp som bygger upp nervsystemet är nervcellen. Osynlig för blotta ögat är den endast 10-20 tusendels millimeter i diameter. Nervimpulserna rör sig genom cellens nervtrådar med en hastighet på mellan 1-100 meter/sek. beroende på nervtrådens tjocklek. En nervcell kan ha upp till tiotusen utskott genom vilken den står i förbindelse med andra celler. Kontaktmönstret är inte statiskt. Under barnaårens utveck-ling kan t.ex. intensiva och växlande synintryck leda till en nybildning av synapser mellan nervcellerna i synbarken. Hjärnan och nervsystemet är beroende av ett ständigt inflöde för att behålla och utveckla sin struktur.

Yogaträning är ett medvetet sätt att träna och stärka nerv-systemets olika delar. Yogan innehåller en stor mängd ställ-ningar, övningar och andningstekniker som påverkar och bal-anserar flödet genom nervsystemet.

I det endokrina systemet har körtlar-na delvis delat upp uppgifterna mellan sig och sänder ut hormon som passar till receptorer - specifika mottagare på org-anen. De flesta funktioner styrs dock genom samverkan där flera ospecifika hormon deltar. De endokrina körtlarna är:

1. Hypofysen. Reglerar hormonproduk-tionen i sköldkörtel, binjurar och köns-körtlar (testiklar på män, äggstockar på kvinnor). Hypofysen ansvarar även för tillväxt och för mjölkproduktionen vid amning. Placering: hängande i en liten stjälk på hjärnans undersida.

2. Tallkottkörteln. Fungerar som vår biologiska klocka. Reagerar på mörker och ljus. Reglerar med melatonin dygns-rytmen. Placering: mitt i hjärnan, bakom mellanhjärnan.

3. Sköldkörteln. Reglerar kroppstemp-eraturen och kroppens energiproduktion. Stimulerar och ökar nervsystemets effekt. Behöver jod för att fungera. Placering: två lober på varsin sida om luft-strupens övre del, alldeles nedanför struphuvudet.

4. Bisköldkörtlarna. Samverkar med sköldkörteln för att balansera kalcium-halten i blodet. Behöver D-vitamin för att allt ska fungera ordentligt. Placering: I halsen, runt sköldkörteln.

5. Thymus eller Brässen. Är välutvecklad hos barn men tillbakabildas efter puberteten. Den skapar ett specifikt immunförsvar i kroppen som är knutet till lymfocyterna, de vita blodkropparna. Dessa kan skilja inkräktande mikroorganismer från kroppens egna celler. Lymfocyterna omvandlas vid behov till mördarceller som äter upp inkräktande bakterier, virus m.m. Placering: mitt i övre bröstkorgen.

6. Binjurarna. Producerar många olika hormoner som bl.a. reglerar blodtrycket och blodglukoshalten. Viktigt att båda hålls jämna vid påfrestning och stress. I binjuremärgen produceras adrenalin, nor-adrenalin och cortisol, kroppens egentliga stresshormon. Placering: inbäddade i ett tjockt fettlager ovanpå njurarna.

7. Bukspottkörteln. Utsöndrar bukspott till tunntarmen som hjälper till att finspjälka maten. En del av körteln kallas de Langerhanska öarna, där betaceller producerar insulin som ska sänka kroppens blod-sockerhalt. Placering: längst in i buken, bakom magsäcken.

8. Äggstockar. Äggstockarna hos kvinnan som från födseln inne-håller ca 400.000 äggceller producerar kvinnligt könshormon - östrogen. Placering: i underlivet.

9. Testiklar. Testiklarna producerar testosteron, som i puberteten leder till kroppsbehåring och skäggväxt. Här produceras även mannens spermier. Placering: i pungen.

Alla olika yogaövningar arbetar var och en på att skapa balans i en eller flera olika endokrina körtlar och det finns hela pass ämnade att skapa balans i det endokrina systemet. Det finns ett flertal studier som bekräftar att yoga har dessa effekter.

 

Andningen: Yoga innebär medveten andningsträning (pranayama) där det finns ett stort antal olika tekniker för att styra, kontrollera och expandera andningen. Läs mer om andning och yoga under rubriken Andning.

 

Mentalt:
Hjärnan tar emot ett kontinuerligt flöde av information från resten av kroppen, via sinnes-organen och det hormonella systemet. Denna infor-mation analyseras och därefter sänds instruktioner till kroppens olika delar. Flödet av information har ökat dramatiskt och det har under de sista årtiondena av 1900-talet producerats mer information än under de senaste 5000 åren av mänsklig historia. Belast-ningen på hjärnan och nervsystemet har ökat dramatiskt. Det finns siffror som talar om en fyrtiofaldig ökning av belastningen under de sista 2-300 åren.

Den moderna storstadsmänniskan i Sverige utsätt för flera tusen reklambudskap – varje dag! När vi går in och söker på Internet så ger ett sökord som t.ex. yoga hundratusentals träffar. Vi ser resultatet av allt detta i utbrändhetsstatistiken över hela världen.

Yoga är en metod för att stärka nervsystemet och hjärnans funktioner. Genom olika uthållighetsövningar, mentala fokus-tekniker, hand- och fingerövningar (mudras) som påverkar hjärnan och reglerar hormonflödet samt olika ljudkombin-ationer (mantra) lär du dig att styra tankarna och stilla ditt oroliga, uppstressade sinne.

 

Emotionellt:
Ett regelbundet utövande av yoga påverkar ditt humör och dina känslor. Träningen öppnar upp ditt känsloliv, ger dig ökad tillgång till alla dina känslor, hela ditt register, samtidigt som den också gör dig mer emotionellt stabil. Du blir mindre benägen att reflexmässigt reagera och överreagera emotionellt på allehanda stimuli. Den ökande medveten-heten som yogan medför innebär att du bättre förmår agera utifrån vad en situation faktiskt kräver – istället för att bara re-agera som du alltid brukade göra på just den typen av situation.

Yogaträningen gör dig stark och känslig på en och samma gång, ger dig förmågan att förbli öppen och uppleva starka känslor utan att de övermannar dig, utan att du drunknar i dem.

 

Andligt:
Yoga är vad du vill att det ska vara. Vill du ha en allsidig fysisk träning för hela kroppen – så har du det i yogan. Vill du ha en genomgripande och effektiv stresshantering – så hittar du det i yogan. Vill du behålla eller återfå din hälsa – då är yoga ett utmärkt verktyg för detta.

Traditionellt dock, i tidernas gryning, så var yoga en väg till insikt. De gamla mästarna insåg att för att vi som människor ska kunna bli fullständigt lyckliga behöver vi komma till insikt om verk-lighetens sanna natur.

Det handlar inte om att du behöver tro på en viss Gud, gå i en viss kyrka eller uppfylla några andra formella krav. Det handlar om att bli fullständigt medveten. Det enda du behöver tro på är möjligheten att du genom yogaträningen kan transformera dig själv och komma i kontakt med den du bakom masker och mönster verkligen är – och uppnå din fulla potential.

Att som människa skala av alla lager och steg för steg nå in till dig själv, till ditt sanna jag.

Det här är något som den traditionella yogan är verkligt bra på och har massor av konkreta tekniker för. Det handlar om att du som vattendroppe ska komma till insikt om att du är en del av hela den stora Oceanen.